“Fantastiskt om oljeomvandling”
Så lyder rubriken på recensionen av boken “Oljeön – ett industriminne i Engelsberg”
som Agneta Lilja på Uppsala Nya Tidning skrev den 7 juli 2011.
RECENSION: Boken Oljeön tillfredställer är en riktigt fin bok som både bildar och tillfredsställer nostalgiska behov inte minst för de vackra bildernas skull, skriver Agneta Lilja.
Kersti Kollberg och Björn Ullhagen.
Oljeön. Ett industriminne i Engelsberg.
Balkong Förlag
Engelsbergs oljefabrik på Barrön i Västervåla i Västmanland är världens äldsta bevarade oljeraffinaderi. Det grundades år 1875 av bokhållare Per August Ålund (1826–1883) och var i verksamhet fram till 1927. Idag ingår det i friluftsmuseet Ekomuseum Bergslagen (1986). Museet har järnets historia som tema. Oljefabriken anlades i hjärtat av Järnbärarland och på platsen fanns sedan länge ett järnbruk. Fabriken ligger således i hjärtat av Järnbärarland. Om platsen och fabrikens historia handlar boken Oljeön.
Oljefabriken producerade under sin verksamma tid fotogen, vapenfett, smörjmedel till maskiner, läderolja med mera. Råvaran, råolja, var en energikälla under kraftig exploatering på 1800—talet och engagerade bland andra familjen Nobel, med sin verksamhet förlagd till Baku i Azerbajdzjan. Råoljan till raffinaderiet importerades mestadels från USA, produkter som fett och talg från Ryssland och tjära från Galizien. Alla råvaror fraktades till ön med båt. Det var riskfyllda färder som ibland slutade med katastrof. 1901 exploderade skonaren Adelaide från Philadelphia i Gäddviken vid Nacka. Råoljelasten hade antänts av en gnista. Explosionen fick förödande konsekvenser för fabriken.
Boken om Oljeön återberättar historien om oljefabriken utan att ha ett strikt kronologiskt perspektiv. Det gör läsningen spännande och omväxlande. Läsaren får dock en gedigen rundvandring i raffinaderiet och dess olika delar och kunskap om det samhälle där fabriken verkade. Författarna gör helt enkelt en noggrann och detaljerad dokumentation jämförbar med en god etnologisk fältundersökning. Den välskrivna beskrivningen väcker dessutom lusten – åtminstone hos mig – att omedelbart resa till platsen för att med egna ögon se den. Boken fungerar alltså också som turistreklam av bästa märke.
Slutligen: utöver en intressant och kunnig text har författarna, Kollberg & Ullhagen, åstadkommit en fantastiskt estetisk och välgjord bok. Formatet är greppvänligt, det matta papperet är skönt och läsvänligt och illustrationerna är alldeles oerhört enastående vackra. En välanvänd hink för vagnsmörja, en uttjänt kompressor, en söndrig dosa med Libian lädersmörja eller en rostig burk med Diamant cykelemalj framstår på Ullhagens foton som de skönaste konstföremål. Detta i kombination med en lärorik och lättläst text gör Oljeön till en riktigt fin bok som både bildar och tillfredsställer nostalgiska behov.
Av: Agneta Lilja kultur@unt.se
Länk till UNT recensionen
© Uppsala Nya Tidning. Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och är publicerat med tillstånd från UNT Kultur.
Lämna ett svar